KROGARÄNGA | SKULPTURPARK VADSTENA

VADSTENA FOLKETS PARK KROGARÄNGA

Dåtid och vår tid

Stort som smått samsas

Om jag säger Folkets park - vad tänker du på?

Jag ser inför mitt inre en huvudbyggnad och några mindre kiosker där det säljs korv, kaffe och lotter. I den stora är det konsert eller dans. Glädje är något jag kopplar samman med folkpark, förmodligen för att det är en nöjesanläggning jag tänker på. Disco för ungdomar, folkkära artister eller dansband för den dansanta publiken. Teater och variéte, amatörtävlingar av olika slag och svenska storstjärnor. Stor som smått, högtravande och folkligt, allt har fått plats i parken.

Hur parkerna är utformade och byggda är riktigt intressant i sig. Ingen park är den andra lik, på vissa ställen har snickarglädjen brutit ut, andra är mer konstnärligt utsmyckade medan vissa är strama byggnader i funkisanda. Inga parker drivs likadant för att lokala traditioner och det geografiska läget spelar in. Och givetvis befolkningsunderlaget. Men en sak som tycks vara gemensamt för de flesta parkerna i vårt land: Man har satt av åtskilliga timmar ideellt för att uppföra byggnaderna, underhålla dem, se till att området är fint och inbjudande. Och man har satt många timmar på att ordna med underhållning, hitta artister och få evenemang som passar en månghövdad publik.

Korv och tombola

Vadstenas folkets park heter Krogarängen och ligger vid ett naturskönt område en bit utanför innerstaden. Den har en pampig entré i funkisstil, sina traditionella mindre byggnader en stor åttakantig grönfärgad dansrotunda med fönsterluckor och en kafédel som ser ut att vara Asieninspirerad till sin utformning. Förr fanns en pampig skylt vid entrén men den plockades ner för att turnébussarna skulle kunna köra in. Givetvis finns det även små byggnader där man sålde korv med bröd och man hade tombola.

1944 bildades Vadstena folkparksförening vid ett sammanträde och till ordförande utsågs Wilhelm Andersson. Två år senare kunde föreningen förvärva Krogarängen från Vadstena stad och arbetet med att ordna en permanent festplats tog vid. Den nyss nämnda dansrotundan blev klar till en kostnad av 30 000 kronor och många timmars frivilligarbete från medlemmarnas sida. Man hade även planer på både vattenfontän och golfbana men av det blev det intet.

Tankefrihet

Folkparkernas historia går hand i hand med arbetarnas historia. Tiderna var sådana att den rådande makten ansåg att yttrandefrihet, allmän rösträtt, rätt att organisera sig i föreningar och till och med alla människors lika värde var ett hot mot det etablerade samhället och de som engagerade sig i dessa frågor förföljdes allt som oftast. Ett sätt att hålla arbetarrörelsen under schack var att se till att de inte skulle ha några mötesplatser att samlas på.

Man hade möten där det gick: beteshagar, vid landsvägen eller i skogen och vi som bor här i Sverige vet hur vädret är en stor del av året och hur snabbt det skiftar även när det ska vara fint. Makten hade dessutom sina spioner utplacerade så om några möten hölls på till exempel kaféer rapporterades de och åtal och fängelse var följden.

Alltså växte behovet av en lokal där man hade yttrandefrihet. Där man kunde prata om politik som skulle gälla alla, inte bara toppskiktet i samhället. Man ville ha tankefrihet.

Arbetarnas park

Men det var inte lätt i början och konsekvenserna lät inte vänta på sig.

De första initiativen till Folkets hus motarbetades runt om i landet och till exempel fick den som arbetade vid bruket i Sandviken i början av 1900-talet sparken från sitt arbete och blev vräkt från sin bostad om han arbetade vid Folkets Hus-föreningen.

bostad om han arbetade vid Folkets Hus-föreningen.

Föreningar nekades alltså att hyra lokaler för sina möten och när det Socialdemokratiska arbetarpartiet bildades 1889 uppstod behovet att ha platser där man fritt kunde tala och hålla sina möten. I Skåne var man tidigt ute och 1891 hyrde man Möllevångsparken i Malmö av en handlare tillika en godtemplare. Socialdemokraterna fick köpa parken och då blev Malmöparken den första folkparken som arbetarrörelsen lät uppföra.

Och just Folkets park är en väldigt svensk företeelse på grund av arbetarrörelsen. När parken i Malmö anlades och öppnades var det viktigt att namnbytet gick fram hos folk: detta var arbetarnas, folkets, park.

Det är inte endast arbetarna som behöver någonstans att vara. En ny grupp hade sett dagens ljus: ungdomarna. Som Gunnar Filipsson, ordförande i slutet av 1950-talet, konstaterar: “Någonstans måste man ju i alla fall låta ungdomen vara och staden har ju inga andra nöjeslokaler att bjuda” (Östgötabladet 19590828).

Folkets hus och Parker

Sedermera hyrde de fackliga och politiska organisationerna lokaler i Folkets hus och dagliga möten pågick. Vid arbetsplatskonflikter och demonstrationer samlade arbetarna i Folkets hus och -park, dit man tågat.

Vid förra seklets början fick man till stånd en organisation kring både park och hus. År 1905 bildades Folkets Parkers Centralorganisation och 1933 Folkets Husföreningarnas Centralorganisation. Dessa ombildades till Folkets Husföreningarnas riksorganisation 1937 och år 2000 slogs de två organisationerna samman och blev Folkets hus och parker.

Upplysning

Folkets hus och -park var även ett ställe där man föreläste och upplyste människor. Bland annat besökte Elise Ottesen-Jensen, född 2 januari 1886 i Høyland utanför Stavanger i Rogaland fylke i

född 2 januari 1886 i Høyland utanför Stavanger i Rogaland fylke i Norge, död 4 september 1973 i Stockholm, oilka folkets parker i Sverige. Ottar, som hon kallades, var en norsk-svensk journalist och frihetlig socialistisk agitator, och pratade bland annat om barnbegränsningsmetoder. Hon var pionjär i svensk sexualupplysning.

I parkerna skapades en hybrid av högt och lågt utbud. Inom arbetarrörelsens folkbildare var man orolig för att utbudet som dominerade parkerna ansågs vara lågt. Man hade inom den rörelsen en fördömande inställning till populärkulturen.

Nöjesplatsen

Folkets Parks Kuplett

Mel: “Tre trallande jäntor”

Från arbetets plats vi nu hastat Och mötas i glatt brödralag -
Vår hacka, vårt spett ha vi kastat - I dag är det arbetets dag.

I dag kan ej profit
Man få utav vårt slit -
I dag man ej tvingar på profiternas gebit!
I Folkets Fosterland:
Vår Folkets Park, “vårt land”,
Vi glömma alltså bojorna och släpets liv ibland...

Men inte endast möten skulle hållas i folkparkerna. Arbetarna skulle få billiga och lättåtkomliga nöjen, nyktra och gröna utflyktsmål som de kallades. Under mellankrigstiden förändrades aktiviteterna och det bjöds på ett allmänt kulturellt utbud. Vissa av aktiviteterna anordnades av folketsparksföreningarna medan andra organiserades av de enskilda medlemsföreningarna.

Nöjesverksamheten hade dubbla syften. Man ville bjuda arbetarna på underhållning men det var också ett sätt att få in pengar till mer seriös verksamhet. I modern tid har hotell- och konferensverksamhet tillkommit.

Men helt utan kontrovers var inte detta med nöjen på parker och arbetarrörelsen. Dessa arenor skulle fyllas med samma innehåll som övriga samhällets etablerade kulturinstitutioner hade, och där höll man sig med olika graderingar på vad som var god och dålig kultur. Det har skrivits och debatterats flitigt vad Folkets hus och - parker ska ägna sig åt och vad ska de föra ut till folket. Att de skulle ha kunnat bilda en egen alternativ arena för sin publik och därmed kunnat driva en kulturpolitik den vägen tycktes inte slå dem överhuvudtaget utan man strävade efter, och sneglade på, utbudet från de högre institutionerna. Kanske finns svaret varför en del arrangemang inte blivit succéer, varför publiktillströmningen uteblev.

Det var alltså kuplettsångare och bondkomiker. Det var revyer, teater och klassisk musik. Men sedan kom schlager, pop och rock, och de hade en starkare kommersiell genomslag.

Av folket för folket

Var namnet Folkets park kommer från är lite oklart men kan vara en svenska version av “Maison du Peuple” som socialdemokraten Axel Danielsson tagit från Belgien. Men namnet kan även härstamma från tyskans “Volkspark”. Men till skillnad från Tyskland där parkerna var anlagda för folket men inte av folket och där politik inte fick förekomma så syftar just Folkets park till att det är av folket för folket.

Solidaritet - en ryggrad

Eftersom socialismen betraktades som samhällsomstörtande verksamhet och motarbetades aktivt var det nödvändigt att själva bygga de hus som man skulle hålla sina möten.

Både Folkets hus och Folkets park anlades, uppfördes och

underhölls av arbetare. Åtskilliga timmar lade de ner på sina parker efter sina ordinarie jobb: på kvällar, helger och den fria tiden som blev över arbetet. Man röjde fram i otillgänglig natur, dansbanor spikades upp, byggnader uppfördes. Att parkerna ofta omgärdas av staket är kanske inte att undra på om man tänker i det perspektivet; viljan att skydda och bevara något man har slitit med under många obetalda timmar. Och var området inhägnat kunde man uppföra en entré där en biljett fick lösas in för tillträde.

Solidariteten var ryggraden i dessa uppföranden av möteslokaler. Mellan arbetarna på orten men även runt om i hela landet. Man sände ut flygblad med förfrågningar om ekonomiskt stöd för att kunna bygga och ibland även att kunna fortsätta hålla verksamheten igång.

Man visade även solidaritet i hur man tog betalt då de med mindre medel, till exempel fick arbetslösa och strejkmöten hålla sina möte gratis i lokalerna och de ekonomisk starkaste betalade mest.

Covid-19 2020

Våren 2020 drabbades Sverige av en pandemi. Ett virus som tillhör coronafamiljen, med ursprung från Kina lamslog hela världen, fick namnet Covid-19 (SARS-CoV-2). Corona smittar genom så kallad droppsmitta och för att förhindra att ett stort antal svenskar skulle bli sjuka samtidigt begränsade man antalet människor som fick träffas samtidigt. Först var siffran 500 men snabbt drog man ner antalet till 50 personer, förbehållet att man inte är nära varandra - 2 meter var rekommenderad avstånd. Corona var en dödlig sjukdom och till sommaren 2020 hade över 5 000 människor avlidit till följd av sjukdomen.

Folkhälsomyndigheten tog till ett antal förhållningssätt som svenskarna skulle försöka rätta sig efter för att inte vare sig få smittan eller sprida den vidare. Man fick inte lämna sina län och regioner. Gymnasieskolor stängde, aktiviteter avblåstes och de som kunde jobbade hemifrån. Allt detta gjorde att alla sammankomster och uppträdanden som var i landets folkparker avblåstes. Så även i Vadstena och Krogarängen då den andra invigning blev digital.

När artister inte får turnéra, när människor inte får samlas blir det ett

När artister inte får turnéra, när människor inte får samlas blir det ett inkomstbortfall för arrangören och givetvis som följd även för artisten.

Folkets Hus och parker som samlar 500 medlemsföreningar har gått ut med att inkomstbortfallet har varit omfattande. Hyror och löpande räkningar som inte kan betalas, intäkter som går förlorade då bokningar och möten ställts in, kulturarrangemang som inte blir av. Covid-19 slog till hårt mot folkparkerna.

text: Sanna Högberg

Folkets park

Medan andra världskriget pågått i Europa i några år, 1944, bildades det en folkparksförening i Vadstena och till ordförande utsågs Wilhelm Andersson.

Två år senare kunde föreningen köpa parkens byggnader som då ägdes av IOGT och föreningen VGIF. Marken Krogarängen köptes av Vadstena stad

för en krona och arbetet med att ordna en permanent festplats tog vid. Krogarängen benämndes som nöjesreservat i lokalpressen och blev en central del

för stadens arrangemang, att nämna några: valborgsmässofirande med fackeltåg från stan, årliga maskeradfester, barnens dag, tävlingen årets Vätternflicka. Många kända band har spelat i parken, såsom: Eldkvarn, Dan Hylander Raymontana Band, Snoddas, Boyd Bachman, Hasse Funck, Jädraås flickorna mm.

text: Sanna Högberg

Krogarängen

Namnet Krogarängen kommer från tiden då man bedrev hästkrog på betesängarna och denne såg till att det fanns slotter och betesmark för hästarna. Hästkrögaren var en person som drev gästgiveri och var skyldig att se till att de resande hade transport. Man bytte från Krogarängen till Folkets park i slutet av 1950-talet, antagligen för att associationen skulle blitydligare, men än idag benämns parken som Krogaränga för Vadstenas befolkning.

Var namnet Folkets park kommer från är lite oklart men kan vara en svensk version av “Maison du Peuple” som socialdemokraten Axel Danielsson

tagit från Belgien. Men namnet kan även härstamma från tyskans “Volkspark”.

text: Sanna Högberg